Han hade med sig två olika böcker som vi tittade och läste i.
Skogssnigeln har ett hål på sidan som den andas med. Vad andas vi med? "Munnen."
Vi provade att hålla för munnen och då kunde vi andas med näsan. "Vi kan andas med öronen, för det är ju också hål.", säger ett barn. Vi höll för munnen och näsan, men då blev det svårt att andas...
Nalle Bruno träffar daggmasken Lubbe. Han har inga ögon och inga tänder. Vi provade att blunda och sätta handen för. Då blev det mörkare. Lubbe kan nämligen skilja på ljus och mörker.
Då Nalle Bruno kommer i sin blåa påse med alla knappar på, får vi välja om vi vill lukta, titta, känna eller lyssna (inte smaka, men det gjorde minsann Nalle Bruno på någon av oss...) på vad som är i påsen. En dag konstaterade ett barn att "Det luktar kamel (kanel)." Nalle Bruno hade fått kanel på sig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar